Glasurna "Guldfjädrar" svart

Glasurna 'Guldfjädrar' svart i handblåst glas

Guldfärgade fjädrar reser sig ur djupt svart glas. Kontrasten är tydlig men stillsam: det mörka håller emot, och guldet får lysa mitt i det svarta. Varje urna blåses för hand, vilket gör att fjädrarnas placering och intensitet varierar från exemplar till exemplar.

Handblåst glas, lager för lager

Urnan formas av en glaskonstnär som fäster en glasbubbla på en blåspipa och bygger upp flera lager färgat glas i följd. Tekniken är gammal och svår att behärska, och den går inte att skynda på. Det syns i resultatet. Godset kan variera något i tjocklek, just för att varje urna är blåst individuellt. Två urnor blir därför aldrig helt lika.

Fjädern som motiv

Fjädern har länge förknippats med lätthet och med att släppa det som varit tungt. Här är den inte ett utanpåliggande dekorelement, utan något som stiger fram ur det svarta glaset.

Ett motiv för någon som gav ljus åt sin omgivning

Om du minns en person som fanns där för andra, som gav ljus vidare trots det som var svårt, kan bilden av fjädrarna knyta an till just det. Symboliken behöver inte förklaras för att kännas rätt.

Ett unikt exemplar

Eftersom handblåsningen aldrig ger två identiska resultat är varje urna i praktiken ett unikt stycke. Guldfjädrarnas placering och intensitet skiljer sig åt. Söker du något som speglar det egna hos den du förlorat, är det precis vad glaset ger.

Att tänka på om materialet

Glas är vackert men kräver varsam hantering. Det tål inte hårda stötar eller fall, och de handblåsta variationerna i godset gör varje urna till ett stycke som förtjänar att hanteras med omsorg.

Ett personligt tillägg

Urnan kan gärna få sällskap av något litet och konkret: ett fotografi, en sten, ett föremål som en gång tillhörde henne eller honom. Ett sådant föremål gör minnet mer påtagligt och knyter samman det ni delade.

Urnan rymmer aska, både med och utan askpåse.

Vill du titta vidare eller resonera dig fram till ett val, är du välkommen att höra av dig. Det finns ingen brådska, och det är helt i sin ordning att fundera i sin egen takt.